SPRÅKKIOSKEN

Vilka ord som finns med och används i det svenska ordförrådet styrs av hur det samhälle och den kultur vi lever i ser ut, enkelt förklarat kan man säga att vårt ordförråd styrs av vad vi behöver för att göra oss förstådda. Ordförrådet fylls ständigt på med nya ord, men det försvinner också ord som inte längre används.

Ett av de sätt som ger det svenska språket nya ord är att man importerar redan existerande ord från andra språk. Dessa ord kallas lånord eller importord, just därför att man har hämtat dem från ett annat språk. Importen av ord kan ske på tre olika sätt; ordet kan vara en benämning på en ny uppfinning eller produkt och då används det ursprungliga ordet för den, eftersom det inte finns något annat ord. Exempel: Kanot, den uppfanns av indianer och ordet kom till det svenska språket från spanskan och franskan. Ett visst språk kan också ha en högre status i världen, vilket gör att man tar ord från det språket. Om man ser till den tid vi lever i nu, är engelskan ett högstatusspråk och det speglar också av sig i vårt eget språk. Det är till exempel vanligare att höra ”vilken cool snowboard” än ”vilken häftig snöbräda”. Det tredje sättet för import av nya ord, sker till skillnad från de tidigare exemplen inte av fri vilja. Nya ord kan tvingas in i ett språk från ett maktspråk, detta sker till exempel om ett land intar ett annat land. Under 1300- och 1400-talet hade många tyskar höga positioner i de svenska städerna på grund av Hansan, detta gjorde att tyskan var vanligt förekommande i Sverige och tvingade in tyska ord i det svenska språket. Ett tydligt exempel på det är ordet besserwisser, andra exempel är; underbar, bestick och läktare.