SPRÅKKIOSKEN

Den period i det svenska språket som vi idag kallar nusvenska anses ha tagit sin början år 1906. Då inträffade den stora stavningsreformen, ledd av ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Detta innebar att stavningen av v och t förenklades och ord som vad (hvad) och gott (godt) sina moderna stavningar. Efter denna reform har det svenska skriftspråket varit i stort sett stabilt utan att ha genomgått några speciellt omvälvande förändringar. Dock gjordes ett försök att ytterligare förändra skriftspråket genom att stava alla ord precis som de låter, till exempel skulle hjälpa stavas jälpa. Denna reformation fick dock inget genomslag i svenskan. De andra stavningsreformerna bidrog dock till viss del till att svenskan tog ytterligare avstånd från danskan och norskan och tog ett stort steg mot det språk vi känner till idag.

 

Nusvenskan fortsatte att förändras hela tiden långt in i mitten på 1900-talet. På grund av TV, massmedia och senare även Internet så förändrades språket i Sverige och blev mer enhetligt då mer och mer människor blev påverkade av ett svenskt enhetligt språk. Dialekterna försvann också allt mer eftersom folk flyttade från landsbygden och in till tätorterna, vilket ytterligare bidrog till en mer enhetlig svenska.

 

På senare år har svenskan präglats av ett inflöde av ord och uttryck från engelskan. Framförallt tekniska ord och uttryck har letat sig in i svenskan, vilket har satt en internationell prägel på det svenska språket. Dessa importord ger ett allt starkare intryck på svenskan och kommer säkerligen att öka i framtiden. Frågan är bara på vilket sätt?

 

 

 

 

Examination

Examinationen av detta arbetsmoment kommer att examineras genom ett skriftligt prov. Provet är förankrat i kursplanen (Lgr 11) på följande sätt:

 

 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

 

Det är förankrat i det centrala innehållet genom:

 

·         Nya ord i språket, till exempel lånord.

·         Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

 

Uppgiften kommer att bedömas utifrån följande kunskapskrav:

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

 

Ni kommer att få svara så utförligt ni kan på dessa två frågor utifrån det vi gått igenom. Ni kommer att bedömas med ett godkänt (når kunskapskraven) eller ett icke godkänt (når ej kunskapskraven). Lycka till!

-          Vad är kännetecknande för perioden nusvenska? Ge exempel

-          Baserat på vad vi lärt oss i arbetsområdet – hur tror du att det svenska språket kommer att utvecklas i framtiden?

I slutet av 1700-talet kom en språkforskare fram till att de flesta språken i Europa och Asien, var besläktade med varandra. Men den huvudsakliga kartläggningen av språkens släktskap skedde inte först förrän 1800-talet. Man kan jämföra språkets utveckling från indoeuropeiska till dagens europeiska och asiatiska språk, med hur ett träd växer. Med rötterna i indoeuropeiska och trädkronans sköra grenar kan symbolisera danska, svenska, norska med mera.[1]

När man först börjar prata om de nordiska språken kan man tydligt se ett släktskap med det urgermanska språket. Idag vet man inte hur urgermanskan lät eller när den uppkom, vi i Sverige talade någon form av urgermanska fram till 200-talet e.Kr. Men den urgermanskan som talades i Norden hade en så unik brytning, så man brukar prata om urnordiska i deras fall.[2]

Från urnordiska till runsvenskan sätts en gräns runtomkring 800-talet e.Kr. När man kollar på en sådan brytpunkt brukar man kolla på större skillnader som skriftspråket, grammatik och ordförråd. I runsvenskan så har man ersätt den äldre runraden med en yngre runrad. Det fanns två varianter av den yngre runraden. Den ena kallades för normalrunor (långkvistrunor eller danska runor), och den andra runraden kallades för rökrunor (kortkvistrunor eller svensk-norska runor).[3]

I början av den klassiska fornsvenskan så hade man ytterst lite tillgång till material, det man hade att utgå ifrån var Västgöralagen, som var skriven 1225-1250, denna lag var då bara ett brottstycke på två blad. Men som senare kom i en mer fullständig version 1280-talet. Det var inte förrän under 1300-talet som materialet började bli rikare.[4] Det var även under den här tiden som man började använda sig utav den latinska bokstavsskriften, som lärdes ut vid domkyrkor och klosterskolor. Med kristendomen intågande, så kom även bibeln som var skriven på latin och gudstjänsterna hölls på latin. Latin fick namnet ”De lärdas språk”, ett uttryck som höll sig ända in till 1700-talet.[5]

Litteraturen under yngre fornsvenskan som ger oss upplysningar om vårt språks tillstånd under den sista perioden under medeltiden och början av 1500-talet, är relativt genomgripande, men består till störst del av översättningar. Under den här tiden så är majoriteten av litteraturen religiös och flertalet skrifter är knutna till Vadstena kloster. Men det kom även värdslig litteratur. Det var bearbetning och översättning av riddarromaner på både prosa och vers.[6]

 

[09:47

:51] Matilda:  

Hej.

Vi har nu arbetat några veckor med området dialekter. Ni kommer därför nästa lektion få en uppgift ni ska göra och som behandlar detta. Om ni är nyfikna på vad den kommer att handla om så lägger jag ut den här redan nu.

 

Till denna uppgift går det enbart att få betyget E eller F. För ett E ska du visa på god reflektion samt ska det framgå att du förstått det vi gått igenom genom att koppla detta i dina reflektioner. Syftet med uppgiften är att reflektera över sitt och andras språkbruk och dialekter. Enligt läroplanen står det att ni ska stärka medvetenheten och tilltron till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Det står även att ni ska lära er några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och det är detta vi gått igenom och som ni nu ska reflektera över.

  

Dialekter. Fyll i enkäten enskilt och skicka in.

·      Vad är typiskt för dialekten som talas där ni bor? Vilka attityder finns till dialekten? 

·      Ålder



·      Var är du född?



·      Var är du uppväxt?



·      Anser du själv att du har en dialekt?


·      Har du någonsin känt att din dialekt varit till nackdel för dig, t ex att du setts mindre seriös, eller att folk haft svårt att förstå dig?



·      Om någon har svårt att förstå dig, anpassar du då ditt tal så att du ska bli 
förstådd eller pratar du som vanligt och låter andra fråga om de inte förstår?



·      Om du uppfattar att du har en dialekt, upplever du det som att du pratar 
olika med människor som har samma dialekt som du jämfört med andra, 
dvs. pratar du bredare när du pratar med dina föräldrar jämfört med dina 
kompisar?

·      Skäms du någon gång för din dialekt? När?


·      Många anser att dialekterna håller på att försvinna eller jämnas ut. Är 
dialekterna värda att bevaras? Varför?



·      Vad tror du kan vara orsaken till att dialekterna håller på att försvinna?



·      Vad är positivt med dialekter?

·      Vad är negativt med dialekter?



·      Ska man få prata dialekt i skolan? Varför?
 

·      Om läraren inte förstår elevens dialekt, är det då lärarens ansvar att lära sig 
förstå eller ska eleven anpassa sitt tal?


·      Vilken dialekt tycker du själv är svårast att förstå?



·      Anser du att det finns det en dialekt som heter rikssvenska?

o   Var tycker du 
att den pratas i så fall?



·      Rangordna dessa dialekter efter hur fina du tycker att de är. Med fina menas 
de dialekter du tycker mest om att lyssna på. 
Sätt 1 framför den finaste, 2 för den näst finaste osv. 



Finlandssvenska 


Invandrarsvenska 


Gotländska 


Dalmål


Blekingska 


Småländska 


Värmländska 


Stockholmska 


Halländska 


Skånska 


Göteborgska


Rikssvenska 


Norrländska




 

·      Vad tänker du på när du hör orden som står nedan:


Göteborgare 


Dalmas 


Norrlänning 


skåning 


Värmlänning 


Finlandssvensk 


Gotlänning 


Stockholmare 


Rikssvenska

 

·      Vilken dialekt parar du ihop med dessa ord, du får gärna skriva flera på 
samma rad.



Mysig

Lugn 


Trygg 


Glad 


Nedstämd 


Lantlig 


Stöddig 


Pålitlig 


Tystlåten

 

 

 

 

 

·      Urspråk

·      Runsvenska (cirka 800-1225)

·      Äldre fornsvenska (cirka 1225-1375)

·      Yngre fornsvenska (cirka 1375-1526)

·      Äldre nysvenska (cirka 1526-1732)

·      Yngre nysvenska (cirka 1732-1906)

·      Nusvenska (cirka 1906-)

 

Vi ska nu gå vidare i de språkhistoriska spåren och tala om två epoker vilka benämns ”Äldre nysvenska” (1526-1732) och ”Yngre nysvenska” (cirka 1732-1906).

Äldre nysvenska är den svenska som vi talade i Sverige från 1526-1732. Nu undrar ni kanske hur man kan vara så exakt vad gäller dessa årtal? Men så här var det…

År 1526 var Sverige ett väldigt kristet och troende land. Nästan alla människor gick till kyrkan på söndagar för att höra när prästen läste högt ur Bibeln. Eftersom inte så många själva kunde läsa lyssnade man just på prästen som innan 1526 läste ur Bibeln på latin. 1526 hände då det som skulle vara avgörande för hur vi i Sverige skulle komma att tala och skriva en tid framöver…Nya Testamentet utkom på svenska! Tidigare hade de få, i dagens mått mätt, böcker som existerade skrivits för hand men nu i och med boktryckarkonstens intågande kunde man producera betydligt många fler av samma sort. Detta var fallet med Nya Testamentet. Att man nu tryckte istället för att skriva böcker för hand innebar inte bara att man kunde göra många fler utan att alla stavades på samma vis. Tidigare kunde de som skrev för hand stava som de själva tyckte var bäst och ord stavades på så vis väldigt olika. Man hade nu, i och med utgivandet och tryckningen av Nya Testamentet, fått en stavningsmall att rätta sig efter!  

Yngre nysvenska är den svenska som vi talade i Sverige från 1732-1906 och precis som i den förra epoken är årtalen här ganska precisa.

1732 utkom en tidning som hette ”Then Swänska Argus”. Det var en man vid namn Olof von Dalin som skrev och gav ut tidningen som endast bestod av ett ark och en artikel per ”nummer”. Eftersom svenskan fortfarande var kanske krånglig, vad gällde stavningen, blev ”Then Swänska Argus” med sin mer lättsamma stil och innehåll väldigt populär. Precis som Nya Testamentet och Bibeln under den förra epoken blev ”Argus” en slags mall för hur man skulle stava.

En annan text eller rättare sagt bok som också publicerades under den här tiden, 1734, var ”Sweriges Rikes Lag”. Även om den inte lästes av alla människor så brukar man säga att den tillsammans med ”Then Swänska Argus” stabiliserade stavningen och gav svenskan en norm för alla som talade och skrev att anpassa sig efter.

Andra spännande saker som hände under 1700-talet var att vår kung vid den tiden, Kung Gustav III, inspirerades av dåtidens Frankrike (Gustav III var ett väldigt stort fan av Frankrike!!) och instiftade ”Svenska Akademin”. De skulle ”arbeta för att uppnå svenska språkets renhet, styrka och höghet”. Med andra ord skulle de värna om det svenska språket och utarbeta och ge ut en svensk ordbok. Det här var alltså 1786 och Svenska Akademin håller fortfarnade på med att färdigställa denna ordbok! Men mer om det på lektionen.

Det här var då ett litet smakprov på vad vi under lektionen ”Språkhistoria del 2” kommer att tala om. Vi kommer även att under lektionen titta och försöka oss på att läsa ett par texter som skrevs under den här epoken. Spännande va?!

 

 

 

Hej. Nu ska vi börja på ett nytt område där vi ska arbeta med dialekter. Visste ni att det länge funnits ett intresse i hur folk pratar och hur det varieras i olika delar av vårt land? Ordet dialekt kommer ifrån Grekiskans dia’lektos’ och betyder sätt att tala, samtal. Det är den termen som används när man talar om det som är karakteristiskt inom ett visst område eller region.

När man forskar om människors sätt att tala brukar man dela in dialekterna i två olika kategorier, regional dialekt och social dialekt. Det är den regionala dialekten som sammanfattar det som vi kanske mest förknippar med dialekt, det sätt man talar inom ett visst landskap eller stad så som till exempel småländska, göteborgska, skånska eller stockholmska. Social dialekt är istället det språket man kan se inom en viss social grupp. Exempelvis pratar man oftast inte likadant i en byggbarack som på en advokatfirma. Det som då skiljer dessa språk kallas för social dialekt.

I vårt land är det vanligt att man talar dialekt men det skiljer sig faktiskt ganska mycket från stad till stad huruvida man talar dialekt i skolan eller inte. Vissa elever undviker att tala dialekt i skolan helt och hållet i vissa städer medan det är mer självklart att man talar med sin dialekt oavsett situation i andra. Detta beror dels på att vissa ser det problematiskt att använda dialekt i skolan eftersom dialekten inte alltid representerar en ”korrekt” svenska. Då skolan finns för att man ska lära eleverna svenska efter vissa regler så väljer man då bort friheten till att tala sin dialekt i klassrummet. Det har också visats i undersökningar att de personerna med mer utpräglad dialekt har sämre språkriktighet än de som talar mer ”rikssvenska”.

Som NE.se säger är minoritetsspråk ”språk som i ett flerspråkigt samhälle används av en språklig minoritet.”

Det finns fem officiella minoritetsspråk i Sverige. Finska, Meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch, romani chib och samiska. Det finns även andra minoritetsspråk i Sverige, men eftersom definitionen för officiella språk innefattar enbart språk som skrivits och talats i Sverige sedan 1700-talet. Arabiska och turkiska är två av dessa språk. Språk som inte kom till Sverige förrän på 1900-talet. Sverige är alltså ett undantag i en regel, då vi istället använder termen för att beteckna inhemska språk. Många andra länder använder istället termen minoritetsspråk för att beteckna invandrarspråk.

Det är sedan april 2000 som det är tillåtet att inom olika sammhällsorgan och offentliga verksamheter tala språken samiska, finska och meankieli. Dessa lagar utvidgades Januari 2010.

Det var på grund av den Europeiska minoritetsspråks-konventionen, som blev stadsfäst år 1999. Konventionen stiftades för att skydda och bevara nationella minoriteter. Finska, samiska och meänkieli har större rättigheter än språken romani och jiddish har. Detta har också medfört att finska, samiska och meänkieli har särskilda förvaltningskommuner. Vissa av dessa kommuner har till och med rätt att använda deras givna språk i kontakt med domstolar och andra myndigheter. Invånarna har även rätt till ålderdomsvård på det egna språket.

Det här arbetsområdet kommer examineras med en presentation av de olika minoritetsspråken. Dessa presentationer kommert att göras i grupper och ni kommer få ett samlat betyg.

Hej elever!

Nu har det blivit dags för att jobba med ett helt nytt arbetsområde i svenskan! Detta område är kopplat till den svenska läroplanen för grundskolan, lgr11 på följande vis:


- Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning
- Nya ord i språket, till exempel lånord.
- Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket syfte man kommunicerar.
- Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
- Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika
medier och sammanhang.
- Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i
- Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt
skillnader och likheter mellan de olika språken.
- Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras
ställning i samhället

 

Här är en länk till läroplanen för grundskolan, lgr 11 -